Uppsatsen riktar sig till personer som har läst minst en termin matematik på universitetet.Det var först på mitten av 1800-talet som man kunde ge en godtagbar definition för de Irrationella talen, typ roten ur 2. Dessa hade sedan länge använts ändå bland annat i Babylonien, Indien och Kina.Uppsatsens inledningskapitel ger en snabb historielektion i form av en genomgång av räkningen och användandet av främst roten ur 2.Huvuddelen av uppsatsen är en redogörelse för metoden Dedekinds snitt, vilken är den mest kända av de metoder som definierar de Irrationella talen.Utan de Irrationella talen skulle det vara omöjligt att använda supremumegenskapen och de, inom matematiken, klassiska satserna som mellanliggande värde..

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frågeställning undersöka om i vad mån och på vilket sätt det går att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i så fall utifrån vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det går att se gällande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och konstskapande. Gällande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgått ifrån fyra olika former av andlighet; känslomässig, transcendent, religiös samt ockult.Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterära verk, såväl originalverk av de undersökta konstnärerna och arkitekterna själva, som verk, konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har återfunnit inom området, om dessa av andra författare och forskare. Utifrån dessa litterära verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhållningssätt till sin konst och arkitektur i och med perspektiv av rationalitet och irrationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanställning av litteraturkällor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jämfört och sammanställt.Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till är att det hos såväl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl går att finna liknande enhetliga och genomgående perspektiv av rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom färgsättning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jämfört med de rationella perspektiven, går att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och känslomässig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av känslomässig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet..

Titel: Marknadens effektivitet vid aktieprisfallet på ex-dagen.Nivå: Kandidatuppsats inom Nationalekonomi, vårterminen 2007Författare: Alexander Lemland och Oskar SinhaHandledare: Hossein AsgharianSyfte: Syftet är att undersöka aktieprisbeteendet på ex-dagen för att se om det förekommer en signifikant skillnad mellan prisfallet och storleken på utdelningen. Det är också att se vad aktieprisbeteendet på ex-dagen kan säga om utvecklingen av marknadens effektivitet.Frågeställning: Går det att finna en signifikant skillnad mellan prisfallet på ex-dagen och storleken på utdelningen efter justering för indexrörelser? Vad kan man utifrån aktieprisets beteende på ex-dagen säga om utvecklingen av marknadens effektivitet?Tillvägagångssätt: Vi har använt oss av en kvantitativ datainsamling och gjort hypotesprövningar för att kunna dra slutsatser. Materialet är hämtat från databaserna Datastream och Ecowin.Slutsatser: Det går att för vissa år finna en signifikant skillnad mellan aktieprisfallet och utdelningens storlek. Av de tolv år vi undersökt har det visat sig att det för fem år kan sägas att prisfallet varit signifikant lägre än utdelningsbeloppet.

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt..

Denna uppsats argumenterar för tesen att moraliskt tänkande är en irrationell produkt av evolutionen och att detta underminerar värderealismen. Den argumenterar för att värdeomdömen i praktiken inte bygger på rationella övervägningar utan på känslor och att vi har fått dessa av naturen. Om värdeomdömen bygger på naturliga instinkter som vi har fått av evolutionära skäl är de opålitliga. Denna tankegång leder till skepticism och amoralism verkar vara den mest rationella inställningen till moral eftersom andra inställningar förefaller bygga på irrationella omdömen..

Denna uppsats argumenterar för tesen att moraliskt tänkande är en irrationell produkt av evolutionen och att detta underminerar värderealismen. Den argumenterar för att värdeomdömen i praktiken inte bygger på rationella övervägningar utan på känslor och att vi har fått dessa av naturen. Om värdeomdömen bygger på naturliga instinkter som vi har fått av evolutionära skäl är de opålitliga. Denna tankegång leder till skepticism och amoralism verkar vara den mest rationella inställningen till moral eftersom andra inställningar förefaller bygga på irrationella omdömen..

När den andre representeras i Metro sker det på ett negativt laddat sätt. Han klär och smyckar sig underligt, och är del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptåg. Den andres primitivitet visar sig även i okunskap om sin omvärlds kulturer, men även i oberäkneligt våld mot sig själv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs även som någon som saknar egen identitet och därmed helt saknar spår av personliga drag och egenskaper..

När ingen verkar kunna förklara vad som händer på aktiemarknaden säger många att psykologin tagit över. Hur kan den kraftiga börsuppgången under slutet av 1990-talet förklaras och den börsbubbla som därefter kom att punkteras? De flesta förändringar på aktiemarknaden kan förklaras med hjälp av fundamentala faktorer. Men dessa faktorer kan inte förklara alla de väsentliga förändringarna på aktiemarknaden, kanske har psykologiska faktorer större påverkan än forskare tror. Syftet med denna teoretiska uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer kan förklara de kraftiga svängningarna på aktiemarknaden och vilka dessa kan vara.

I denna uppsats jämför vi reporäntan mot marknadens förväntningar på den framtida reporäntan med hjälp av enkätundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt.Vi baserar våra modeller på ekonomiska teorier, förväntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar på vår statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporäntan på 3-, 12- och 24 månaders sikt. Vi jämför också modellernas prognosförmåga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till är att båda metoderna förklarar reporäntan bra på tre månaders sikt. På längre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förväntningar om reporäntan och investerare kommer att kräva en riskpremie.

I Sverige idag är endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gällande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begår brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta ämnades undersöka med en diskursanalytisk ansats där tidningsartiklar om två fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gärningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

Uppsatsen redovisar en studie av ett politiskt ärende som behandlats av regeringen 2001 samt av den nyinrättande myndigheten Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) 2003 med motstridigt utfall. Frågan i ärendet var huruvida läkemedlet Xenical skulle subventioneras med statliga medel eller inte. Syftet med undersökningen var att beskriva de två beslutsprocesserna för att kunna ge en förklaring till varför regeringen och LFN fattade oförenliga beslut samt att ge en tolkning av vad regeringens inrättande av den nya läkemedelsförmånen har medfört. Undersökningens empiri visar att omständigheter som rådde i regeringens beslutsmiljö gjorde att slumpen fick stor betydelse för beslutsprocessens utveckling. Särkopplande lösningar, problem och deltagare strömmade omkring beslutsfattarna och vid ett tillfälle kopplades ett problem ihop med en lösning i närheten av politiker som stod inför ett beslutstillfälle.

Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså..

Vi har i vår uppsats funnit att den verkliga situationen för ett destinationsutvecklingsorgan som är i ett initialt skede av en eventsatsning är komplexare än vad den normativa teorin beskriver. Vår fallstudie påvisar tydligt att destinationsutvecklingsorgan inte alltid har strategier, mål och visioner för destinationsutveckling eller för hur de ska gå till väga i ett eventbeslut. Våra resultat tyder på att de som inte har några strategier som kan ligga till grund för sådana beslut styrs av irrationella ad hoc-beslut. För Region Skåne anser vi att det var ?Chansen? som var det primära motivet till att satsa på America?s Cup.

Service Design is a relatively new, unexplored and exciting phenomenon that through an interdisciplinary work methodology designs services. A discussion has been going on for a long time regarding whether there is a difference between products and services. Services are often classified as immaterial, heterogeneous, non-storable and inseparable in relation to products. A question that arises is if something specific characterises the work methodology used regarding service design. The aim with this paper is thus to explain the work methodology when working with service design.

Ett gemensamt drag i den tidigare forskningen om Stina Aronsons modernism har varit att betona Artur Lundkvists betydelse. Den här uppsatsen undersöker en roman som utkom före det att Aronson hade någon kontakt med Lundkvist, Två herrar blev nöjda från 1928, i syfte att nyansera nämnda historieskrivning. Romanen undersöks utifrån en modernistisk diskurs baserad på tre representativa översiktsverk för perioden. Dessutom anläggs Judith Butlers performativitetsteori i ett försök att åskådliggöra hur Aronson i romanen skenbart anpassar sig till en traditionellt kvinnlig författarroll.Resultatet visar att Två herrar blev nöjda tar avstånd från realismen och istället präglas av modernismens estetik och radikalt nya världsåskådning. I såväl form som innehåll märks ett tydligt intresse för det omedvetna, för det irrationella, för slumpen och för det splittrade jaget.